Vad vore berget i all sin glans om inte goa grannar fanns? Ja jag bor ju på ett berg i skogen och i söndags knackade grannen på och med sig hade hon godsaker till mig och gubben. Ja så pratade vi naturligtvis bort en halvtimme eller två. Bra grannar är en fin tillgång
Tisdag innebär cellgifter. Alla prover jag tog inför det var bra - skönt! Även om de kanske inte är så kul att vara sjuk så är det alltid lika trevligt att komma till mottagningen och få sitt Cytostatika (som de så vackert heter), man lär känna sin kontakt sköterska och läkare väl. Skönt är också att få höra att man ser pigg ut. Jag ser inte bara pigg ut, jag är pigg. De är förbaskat skönt. Hoppas de håller i sig i åravis.
På eftermiddagen fick vi besök av Palliativa teamet. Många tänker att palliativ vård bara handlar om vård i livets slutskede, men så är det inte. De hjälper till med mycket annat i tidig fas, den tidigare fasen kan pågå under flera år. I mitt fall ville de bara bekanta sig med oss och berätta om hur de kan hjälpa just oss den dagen vi behöver.
Vi etablerade en kontakt helt enkelt. En sköterska och två läkare kom på besök. Mycket trevliga.
Igår var jag med om något märkligt, jag satt och kollade TV och plötsligt såg jag något i ögonvrån o så small de till i fönster. Jag gick o kollade och där satt en liten fågel. Hur har den kommit in, här är ju aldrig öppet den här årstiden o har den flugit in med oss när vi gått in eller ut borde vi väl märkt det.
Hur som fick jag öppna ett fönster så han efter lite tveksamhet flög sin kos igen.