det är ju jag som är Herr Nilssons ❤ Fru!!
Jag tycker de känns lite som om bloggvärlden håller på att dö, det är många av de gamla bloggvännerna som har låtit sina bloggar tystna. Man hör inga tangentslag längre och inga bokstäver bildas i deras bloggar - de e ledsamt....snyft...!!
Man får hoppas de vaknar till liv igen. De finns väl få saker som är så roligare som att skriva, se fingrarna dansar längs tangenterna o bilda ord, långa meningar.
De finns kanske massa nya bloggare man inte sett, hittat eller ens letat om, man gör ju inte de, eller varjefall gör jag inte det. Däremot kan de hända man av en tillfällighet slinker in på en blogg för man sökt något helt annat. De är kanske som i de "vanliga livet" man är helt enkelt inte ute och jagar nya vänner om dagarna.
Hur som, jag tänker inte sluta blogga - jag älskar att skriva, däremot händer de ju "på grund av orsak" att man gör lite pauser emellanåt.
Så om jag inte tappar fingrarna,
blir så fattig att jag ingen dator har råd att ha,
eller dör
- ja då lär fortsätta skriva här!!
...från de till något helt annat H Å R !!!
Jag var hos frissan igår. Jag bara älskar hennes sätt. En gång när jag var hos henne pratade vi flätor, en av mina svärdöttrar gör ofta flätor på mig "så här"
och då ville min frissa visa en speciell fläta, den blev så här
Gången efter jag var där och klippte mig gjorde hon en fin uppsättning
Den här gången gjorde hon en annan fin uppsättning.
De kom så mycket folk precis som jag var färdig så jag glömde be henne plåta, så ja de fick jag göra själv o hur lätt är det att fota sig själv bakifrån :)
Jag ber henne aldrig göra mer än klippa mig men ändå går jag alltid extra fin därifrån.
Att gå till frissan är ett litet extra guldkorn för mig.
Önskar jag kunde göra så där själv - men jag har inte ens ro att träna :)
Jag har små hjälpsamma barnbarn, förra helgen var prinsen här och han hjälpte gladerligen till med att få in ved i huset.
Den här helgen var mellanprinsessan här och då fick jag hjälp med lite bak.
Lite extra guldkant på tillvaron, att få ha sina barnbarn att rå om emellanåt.
Man får hoppas de vaknar till liv igen. De finns väl få saker som är så roligare som att skriva, se fingrarna dansar längs tangenterna o bilda ord, långa meningar.
De finns kanske massa nya bloggare man inte sett, hittat eller ens letat om, man gör ju inte de, eller varjefall gör jag inte det. Däremot kan de hända man av en tillfällighet slinker in på en blogg för man sökt något helt annat. De är kanske som i de "vanliga livet" man är helt enkelt inte ute och jagar nya vänner om dagarna.
Hur som, jag tänker inte sluta blogga - jag älskar att skriva, däremot händer de ju "på grund av orsak" att man gör lite pauser emellanåt.
Så om jag inte tappar fingrarna,
blir så fattig att jag ingen dator har råd att ha,
eller dör
- ja då lär fortsätta skriva här!!
...från de till något helt annat H Å R !!!
Jag var hos frissan igår. Jag bara älskar hennes sätt. En gång när jag var hos henne pratade vi flätor, en av mina svärdöttrar gör ofta flätor på mig "så här"
Gången efter jag var där och klippte mig gjorde hon en fin uppsättning
Den här gången gjorde hon en annan fin uppsättning.
Jag ber henne aldrig göra mer än klippa mig men ändå går jag alltid extra fin därifrån.
Att gå till frissan är ett litet extra guldkorn för mig.
Önskar jag kunde göra så där själv - men jag har inte ens ro att träna :)
Jag har små hjälpsamma barnbarn, förra helgen var prinsen här och han hjälpte gladerligen till med att få in ved i huset.
