Jösses älsklingen sålde sin servicebil förra veckan o nu fann han en annan som skulle passa bättre. Den befann sig en bit upp i landet bara. NEJ, sa jag. Jag vägrar ligga o köra fram och tillbaka dit, dessutom själv i bilen hem då. Trist o tråkigt. Vi gör något annorlunda sa jag. VI TAR TÅGET UPP!!
Jaha så han, okey men då fixar vi hund- och hästvakt så mellanlandar vi i Sörmland o ligger över där. Pling plong i telefon till Sörmlänningarna. Är vi välkomna, har ni sängplats? Så klart sa dom, skit kul, vi hämtar Er vid station!!! Och vi kör upp vidare på lördagen. Sagt o gjort. Krille ställe alltid upp så han o Becka flyttade in på gården o min nya hästhjälp Tess ställde också upp. Alltså alla djur i goda händer
DÅ GER VI OSS AV!!!
Tåg ja de går de ju inga här längs kusten, men vi hittade en station här.
En liten o enkelspårig station.
Vi hade bokat platsbiljetter i vagn 1. Tur var det, insåg vi när tåget kom. För de var bara 1 vagn!! Rena rama Mexicotåget, tror knappt jag sett något likande tidigare. Ja kanske långt väldigt tidigare.
Några nummer på platserna fanns naturligtvis inte heller. Först fick älsklingen sitta på ett säte som liknade "en pinnastol i klaff format" eller nått. Men sen ordnade jag bort lite väskor "som en dam uppehöll ett säte med" så fick också han sitta bra o bekvämt. Tågvärdarna var jättegulliga och bjöd på kaffe. Så den där trippen blev kanonrolig och trevlig med våra sätesvänner, som var kanon goa. En kille på väg hem från studier i Kalmar till Linköping och en dam på väg hem till Vimmeby. I Vimmerby tog vi alltså farväl av damen och till våra platser anslöt en kul tjej på väg hem till Kisa. Med sig hade hon den här kanonsöta killen.
Ja så vi satt där o pratade och hade jätte trevligt vi fyra som satt ihop. Älsklingen frågade en av tågvärdarna om vi skulle hålla tiden, om vi skulle hinna med vårt tåg från Linköping till Eskilstuna, vi hade en kvarts väntetid mellan dom enligt planerna. Javisst sa hon, vi ligger bra i tid. Det blir inga problem. och så närmar vi oss Kisa ..................
på några sekunder gick ungefär 7500 tankar genom huvudet, o man kunde avläsa lite skräck i ögonen på folk. Tågen susade rakt förbi Kista station, rakt igenom byn, rakt över järnvägsövetgången där mycket trafik körde, inga bommar gick ner man hörde bara tutan på tåget som tjöt högt o ljuderligt i evig ton. Jag sa bara, tack gode gud att bilarna såg o var med, att ingen dånande in i tåget. Efter vad som kunne tyckas som en evighet stannade till slut tåget en bra bit från station för att ganska snart börja rulla bakåt. Men så äntligen stannade eländet. I 70 km/tim susade vi utan bromasar rakt förbi station. Tågvärdarna lugnade och plötsligt hör man en tjej längre bort. Faan de här är andra "nära döden upplevelsen" jag haft idag. Först höll jag på att få ett isflak från ett tak rakt i huvudet och nu det här!! Ja då började faktiskt alla skratta.
Ja med missöden, olyckor, katastrofer svetsas folk samman, man pratar. Precis så blev det på bussen. Alla pratade med varandra, vetilerade och plötsligt var vi som en enda stor familj. Många av oss skulle vidare i Linköping med andra tåg. Nu kom frågorna. Hinner vi? De ringdes o det ordnades av tågvärdarna som var helt fantastiska. De är värda många röda rosor för sina instaser på den här resan. 10 minuter innan Linköping fick vi besked att vårt tåg skulle vänta in oss, eftersom bussen stått på bra och bara skulle bli några minuter sen.
SPRING TILL SPÅR FYRA...oh vi sprang....ska jag lova. För att upptäcka att TÅGET GÅTT!!!
Ja jag kunde inte göra annat en skratta. De andra var inte sena att haka på. Jag var bara glad att jag stod där på mina ben livs levande. De fanns väl fler tåg!!! Jo men till de hade ju inte vi biljetter så det var bara för älsklingen att springa tillbaka till bussen och tågvärdarna innan de for vidare. Vi andra två kostade på oss att GÅ tillbaka. Nu ordnades nya biljett med X2000 till Stockholm och byte i
Tack till våra skyddsänglar för att Ni var med oss på resan. Tack till de otroligt bra o trevliga tågvärdarna som verkligen gjorde allt för att hjälpa alla så vi kom dit vi skulle. MEN Ni som är ansvarig för detta, bolaget som satte in de här gamla tåget, lär få det hett om öronen. Man undrar varför man körde med en sånt här tåg, är det sparåtgärder? Varför använde man inte tåget som enligt bokningen skulle gå? Frågorna var och är många. De här blir nog en tågresa vi sent glömmer!!! Jo just det, min käre make lät upplysa mig om att, nästa gång vi ska iväg väljer han FÄRDSÄTT!!!
Nej vår resa tog inte slut där.............fortsättning följer!!!






































