Hur dum får man bli???????????????

Ja jag vet inte om Ni känner till men, ja jag är stenrik.

Inte bara jag faktiskt utan alla Smålänningar som äger en liten bit mark. Ja alla är vi stenrika.

((vi blev faktiskt inte förvånade när vi köpte gården, rev upp golvet i gamla köket o fann STEN!! vi är ju i Småland, bilden är taget under golvet))

Stenmurar har vi naturligtvis också gott om. En del som vi normalstora, en del pyttesmå!!

Lika väl, ja fast jag har hur många stenar som helst både över och under jord så – håll Er i nu. Jag köpte en till. Köpte en helt vanlig gråsten. Visserligen fick jag lite olja till som jag droppat på och ger god doft så har någon skrivit lite fint på den.

MEN ÄNDÅ!!

Oh visst sprider den härlig arom på badrummet där den ligger, till skillnad från de andra som inte luktar de minsta, varjefall inget gott. MEN, den blev missfärgad av oljan. Inte så kul framför allt inte när jag tänker på att jag faktiskt betalt över 100 kronor för den. Nu tröstar jag mig själv. – du betalde inte för stenen, du betalde för oljan. Det gör mig förståss inte mindre dum.

MEN ÄNDÅ!!

Igår hade vi kanonväder, ren skön sommar. Då passade jag på att ta emot energin från solen och ägnade några timmar till att städa o göra fint. Sen for vi till Köpingen och då köpte jag oss fina blommor till bordet. Vita liljor

mmm…en underbar blomma och pioner

lika vackra o fascinerade de.

På kvällen hade vi gäster här, tyska sådana. Vi åt lite och det serverades vin. Idag på morgonen ställde jag mig frågan. Öppen vinflaska som inte är urdrucken vad gör man med den?

Ja jag tillhör ju de där få i världen som INTE dricker vin, så jag vet heller inte mycket om det. Så jag frågade mannen
-vad gör jag med vinet som blev över (typ en hel flaska nästan) han svarade -slå ut det!!
Ja kanske var det, det bästa för vem vet hur länge det hade blivit stående annars. Förmodligen tills det bildades mögel i flaskan, så varför vänta?!

Jag har aldrig förstått hur folk kan älska den där vidriga drycken...*ler*. Tur de inte går att kasta sten på min blogg, för jag nästan kände Er ilska där när Ni läste.....haha.
Man kan ju inte älska allt!!! Men man ska vara stor nog att säga vad man tycker, eller hur?!