29 augusti 2012

Ingen bra måndag:(

Nej de blev ingen bra måndag för Fru Nilsson, innan dagen var slut hamnade hon på sjukhuset. Men det kunde varit värre, så jag är GLAD att de inte var de:)

På morgonen skulle jag till barnmoskan, nja inte för att jag ska ha barn
"gamla tanter kan ju inte lägga ägg"
nej de var ett vanlig cellprovstagning - så bra de finns:)

Därefter körde jag till träningen o tränande en timme. Huttbulle som man blivit:) 







Var hemma några timmar o styrde lite, tänke jag käkar när jag kommer hem så for jag till ridskolan, höstterminen började denna dag. Blev tilldelad Orm red honom i våras i skogen o föll av. (Kanske Ni minns)  Nu red vi på banan. Fråga mig inte hur eller vad som hände för jag har inte en aning "en minneslucka". De enda jag minns är att jag låg på rygg på ridbanan och skippar efter andan. Sen minns jag bara små detaljer innan jag var hemma igen..urk ..de e läskigt att inte minnas:(


























Satte mig i bilen o körde hem. Huvudet bunkande, kroppen värkte men hem kom jag, tack o lov. Ringde gubben som är i Stockholm  under färden som blev kort sagt blev både chockad, orolig och oxtokig, för att jag körde, för att de släppt iväg mig när jag varit avtuppad, för att han var så långt bort o för att jag inte visste redigt vad och hur skadad jag var, ont hade jag överralt:) "nästan". Men jag var lite avtubbad o nog inte redigt i skick så att säga. Men jag kom hem o då hade han ringt efter hjälp till Rosalie så hon kom hit och tog hand om allt och körde mig ner till Lasarettet. Jag vägrade åka ambulans, de fanns nog de som behövde den bättre o jag kunde inte ligga för jag var skadad i ryggen, så sitta utan att luta mot ryggstödet i bilen var bättre.

På lasarettet blev jag kvar och första kvällen röntgade de ryggen, sov inte mycket på natten ska lova. Under natten kom de in en kvinna till i mitt rum som också hade åkt av häst o faktiskt var från mina trakter, lite småkul i de andra eländet. Hon fick åka hem efter ronden på tisdagsmorgonen men de fick inte jag:( nej de skulle göra en skiktröntgen på buken på mig också innan jag fick åka hem, så först i går kväll blev de hemfärd för mig.
Tack o lov såg alla ben i ryggen okey ut och alla organ i buken också. Men blödningen jag har i ryggen får jag dras med ett tag, den känns ska jag lova. Men jag är glad jag tillhör de som använder skyddsväst, för utan den hade säkerligen skadorna blivit betydligt värre. Rygg fick en rejäl smäll, många vackra färgen o en blödning. Lite mörbultad:)
Oh glad är jag att jag klarade mig så bra som jag gjorde.

Läkaren lät upplysa om att vi "min rumkompis" och jag var 2 av 4 ridolyckor som kommit till vårt lasarett den dagen. Kanon goa läkare och härlig personal. De gjorde sjukhusvistelse trevliga och kul mitt i eländet.
Nu får jag väl ta de lite piano några dagar och ridningen
får nog vänta desstå längre:) Min älskling har beordrat ridförbud o jag accepterar "så länge jag är skadad" sen får vi se:)



9 kommentarer:

  1. Usch då så hemskt :(
    Har själv ramlat av min Häst & har fortf flera år efter minnesluckor & tyvärr kan jag inte rida mer & min Häst är sedan länge såld & saknad/Kryis Var Rädd Om Dig Kram!

    SvaraRadera
  2. Men herrejisses människa vilken tur du hade0, skönt att allt gick bra.
    Nu MÅSTE du lova att du lyssnar på din man!!!
    Kram♥

    SvaraRadera
  3. Men snälla, rara Ankii... ta det lite försiktigt! Tur att det inte blev värre - krya på dig!
    Kram

    SvaraRadera
  4. Men hujedamej! Du hade trots allt tur i oturen.
    Var nu rädd om dej i fortsättningen!
    Kram!

    SvaraRadera
  5. Men snälla du... Hur kan de låta dig sätta sig bakom ratten & köra närdu varit avtuppad... Hur tänkte dom då.. & hur tänkte du??

    Usch & fy vad obehagligt.. Blir ngr jobbiga dagar nu... Nu tar du det lugnt & så lyssnar du på gubben :-) *basta*

    KRYA PÅ DIG!!!
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja hur dom tänkte vet jag inte, men jag tänkte inte redigt klart om jag tänkte alls:( var ju si så där liksom

      Radera
  6. Guuud...!! Jag andades knappt när jag läste...och hur sjutton lät dom dej åka hem i bil?? Hur tänkte dom?? eller var dom också i chock?? Visst, det kunde ha gått värre, men ändå...det kan hända mycket i kroppen efter ett tag.
    Jaha...å hur ska det gå då...att ta det lugnt?? Nu får nog mannen sätta upp bevakningskameror, annars anar jag en som ganska snart kommer att testa gränserna...Nu ska jag inte sitta här och vara kaxig, jag är likadan själv, så länge jag kan stå på benen...så gör jag det!!
    Nu tar du det lugnt och är rädd om dej, lova det!! Annars kommer jag ner och kollar...förresten jag kan bli din personliga assistent!! Jag är ju utbildad!!
    Kram kram

    SvaraRadera
  7. Men fy va otäckt!
    Nä..nu får du allt vänta ett (bra) tag innan du sätter dig på hästryggen igen.
    Ta det lugnt nu.
    Kram!

    SvaraRadera
  8. Nej usch vad otäckt!
    Nu ska du vila, lyd gubben nu!

    Kramisar på dej

    SvaraRadera