22 februari 2011

Vem är Torsten?? humm...blev nog ett litet frågetecken där i förra inlägget. Här satt väl jag och trodde att alla vet väl vem Torsten är..!!!
Det är inte HAN jag är gift med, visseligen vet jag knappast vad han heter eftersom jag alltid kallar honom älskling men jag vet ju vad Torsten heter. ((Nu blev de lite rörigt där)) Torsten är en stor kille på flera hundra kilo, en av de vackraste, charmantaste och snällaste hästkille som finns.



































Han heter igentligen TT Christ men fick för många år sedan smeknamnet Torsten.
Det är med tungt hjärta jag lämnat ut honom till salu. Men ibland innehåller livet tunga beslut. Mening var aldrig att jag skulle ha två hästar, men man får inte ha en häst ensam. Så därför finns två här på gården. Men efter att ha haft det så här några år nu så har jag insett att jag är FÖR GAMMAL och för FATTIG för att dra runt det. Hästar ska skötas, de ska ridas, de ska skos, de ska ha mat, vatten och de ska ha kärlek.

Vintern har varit tuff med frusna vattenledningar, snorhalt område och massa snö. Det har varit tungt och min kropp har väl viskat "du är inte 20 år" min plånbok har suckat till då och då och de där snygga kläderna jag ville ha fick jag avstå. Då sa min älskling.
-en hobby ska vara kul, inte en belastning. Oh de är ju sant
-men vad gör man? Jag kan inte ha EN HÄST!!

Men i höstas fick jag en ny granne Rosalie, vi är i ungefär samma ålder och ganska lika i sätt och sinne. Hon har också två hästar, en dag insåg hon också hur tufft det är så hon sa
- vi kanske skulle ha våra hästar tillsammans, jag är redo att flytta bort min till dig och lämna hem min foderhäst.  Hon har exakt 1½ minuts gångtid hit, så ja, det är ju nära.
Jag pratade och ventilerade med älsklingen och Rosalie några tusen gången och sedan bestämde jag mig. På den banan är det och nu söker jag ett nytt kärleksfullt hem till goskillen. Hade en kvinna här i helgen som tittade på honom och blev väldigt förtjust (han vet precis hur man charmar tjejer) men tyvärr hade vi sånt dåligt väder att det inte gick att provrida honom, så nu väntar vi på bättre väder för de är några stycken som är intresserade och vill prova honom innan köp. Ja så vi får se om vi finner ett bra hem till honom här fram över.

Om Ni orkade läsa hit, så vet Ni nu läget.

12 kommentarer:

  1. Ååå va Torsten är vacker, vilken stolthet i hans hållning och vilken blick...jag smälter.
    Läste alla hästböcker som fanns när jag var tonåring...var så hästgalen att föräldrarna blev oroliga...
    Vi hade jordbruk och kor, men tror du jag fick någon häst, nänänä.
    Min kompis å jag ritade hästar i vartenda häfte och blädderblock vi hade i skolan,och betygena vittnade nog också om detta, men inte fick vi några hästar och där vi bodde fanns det ingen ridskola så alltihopa rasade samman.
    Och vet du än idag har jag inte suttit på en hästrygg !!!
    Konstigt va??
    Men jag tror att min kompis har börjat rida lite på äldre dar.
    Så jag köper din Torsten...han kan bo i ett utav gästrummena....näe det går ju inte då måste Rantafar flytta ut med sin astma/allergi och det tillåter jag inte.
    Hoppas Torsten får ett bra hem.

    Tjingeling.

    SvaraRadera
  2. Vännen, vännen....jaf förstår ditt dilemma!!!!
    Torsten är allt en stilig kille! Hoppas, hoppas att det på något sätt löser sig till det bästa!!!
    Varm ärlig kram från mig. Puss i pannan också!

    SvaraRadera
  3. Ja, vilken snygging :-D Inte kul när det blir så där, men jag förstår hur du tänker... Ibland må man bara...

    Jag brukar faktiskt inte provrida. Låter lite tossigt kanske, men jag litar på att det fungerar om hästen och jag fått en bra kontakt direkt. Har fungerat hittills, och hur det än är så har man ingen kontakt så blir det aldrig bra i alla fall. Ridningen ordnar sig alltid ;-)

    Kramar från mig <3<3<3

    SvaraRadera
  4. Det är inte kul att ta svåra beslut -men som min förra svärmor sa, -allt är inte kul här i livet. När fd maken knorrade över något riktigt tråkigt (när vi var i tonåren).

    Det låter i alla fall som att ni har hittat en bra lösning och sedan blir det inte ensamt om ansvaret.

    Jag vet ju vem Torsten är och tycker han är en snygging även om jag inte är speciellt intresserad av hästar, förutom att fota dem. =)

    Kan berätta att jag inte har någon blogg just nu - den strejkar och ger inte mig behörighet till innehållet. =(

    Loppia är konsulterade men det verkar inte vara det enklaste, jag förstår inte alla termer och hittar inte det de föreslår så nu är det skrivväxling på högsta nivå. Börjar faktiskt bli lite orolig nu.

    Leker med min grunddomän istället och lägger in foton från bloggen och lite annat smått och gott. =)

    Ha en bra dag, hoppas att solen lyser lika starkt som den gör här just nu.

    SvaraRadera
  5. Hoppas du hittar rätt ny ägare till Torsten :-)
    Det är ju sorgligt men ändå nödvändigt för som din man sa en hobby ska vara kul och inte bli en belastning :-)

    Ha en härlig tisdag!
    Kram

    SvaraRadera
  6. Vilket klokt beslut....Bravo....men jag förstår att det blir tufft att sälja...

    Kramar//

    SvaraRadera
  7. Vad snygg han är på det där fotot! :-)

    Förstår hur du resonerar, och tycker att du gör rätt, för precis som mannen din sa; Det ska ju vara kul!!! Och en sådan häst går det alltid att hitta ett nytt bra hem till - det är jag säker på!

    SvaraRadera
  8. Oj en sån fin häst,men jag förstår ditt tunga beslut. Jobbigt,jobbigt,men varför ska livet vara lätt alla gånger? Torsten kommer sakna er också.Hopppas att ni får tag i en seriös och bra köpare.
    Idag är jag lite extra blödig så jag skulle lätt kunna fälla en tår för eran och Torstens skull. Men till vilken nytta? Så nu får jag rycka upp mig,
    Kramas!

    SvaraRadera
  9. Åh förstår att det varit ett tufft beslut :-(
    men självklart som din gubbe säger så skall det vara så du orkar och det skall vara roligt inte en börda.
    Hoppas du får en finfin kväll!

    SvaraRadera
  10. Godkväll!!
    Kika in på min blogg, du har en överaskning som väntar:)
    Kram Camilla

    SvaraRadera
  11. Attans också...jag som skulle bli äkta make mäklare...suck ;)

    SvaraRadera
  12. Hade köpt honom med en gång MEN nu har vi ju redan en häst och det räcker... Hadde jag haft eget stall så hade jag slått till... Kram kram tvilling själlen

    SvaraRadera