Pages

09 maj 2022

Det här som ingen kan sätta sig in i som inte varit där. Sjukdomsläge.

Hej bloggen, tänkte skriva ner hur det gått och går...................



Glädjande nog tillhör jag de som gått frisk genom livet och så plötslig en dag förändrades de och sjukfall x 3 blev sant. 

                                                        

Först fick jag en 10:a 2019 och allt gick bra. Tack!

Så fick jag en ansiktsförlamning 2020. Nu har jag fått besked.

Har varit på återbesök på lasarettet för min ansiktsförlamning och fått besked om att jag med största sannolikhet inte kommer bli mer återställd än vad jag är nu. Det har gått 17 månader sedan det hände. 

Läkaren skulle skicka en remiss till ögon och se om de kan göra något där. De som finns kvar av förlamningen är ögat som fungerar som vanligt men är mindre öppet än det andra. Kinden är lite svullen och munnen är lite sne. Tror jag ser det mer än andra och de är väl för det är på mig det finns. De här är sånt man står ut med när man bestämt att inte starta någon karriär som fotomodell. 

Så hösten 2021 hittade man av en ren tillfällighet cancer i min gallblåsa.  Snabba insatser av sjukvården och jag opererades december 2021 de tog bort gallblåsan, en bit av levern och 11 körtlar runt om. Tack o lov var inte levern drabbat. Nu går jag på cellgifter och har just påbörjat min 4:e kur. Jag mår ganska bra, jobbar 50% och ser med ljusa ögon på mitt fortsatta liv, som jag hoppas blir långt och utan bakslag.

Heja livet, tack för att du är kvar hos mig, tack för  all glädje du ger mig varje dag. 




6 kommentarer:

  1. Ja, somliga ska drabbas mer än andra. Men du kämpar på bra och det måste man nog orka för att kunna bli bättre. Hoppas du får förklaras fri i framtiden. Vi väntar nu på besked om gubben, som också misstänks ha cancer i gallan, som om det inte vore nog med högt kolestrol, diabetes, hjärtoperation och nu ev. operera in pacemaker.
    Allt gott till dig! Kram

    SvaraRadera
  2. Allt kommer samtidigt många gånger. Det är konstigt.
    Skönt med ett livstecken, jag har undrat hur du har det.
    Du har säkert rätt i att det mest är du själv som ser spåren efter ansiktsförlamningen.
    Var rädd om dig och lev livet!

    SvaraRadera
  3. Har tänkt på dig och funderat ... skönt med ett livstecken!
    Det är nog så att det mest är du själv som ser sviterna efter ansiktsförlamningen.
    Önskar dig en fin fortsättning på våren och och njut av livet!
    Kram

    SvaraRadera
  4. Så skönt med ett livstecken från dig! Det var ju ett tag sedan och i "dessa tider" tror man ju alltid det värsta.
    Nu har du sluppit Covid, men fy f*n vilket sjukdomshelvete du har gått igenom de senaste åren. Å du har klarat det! Med bravur!

    PS. Personligen tycker jag att man ska totalt strunta i hur man ser ut efter man har fyllt 50. Ja, alltså inte så, men du vet vad jag menar. Har en kvinnlig granne som fick en stroke för tre år sedan. Hon blev också ansiktsförlamad och hade talsvårigheter efteråt. Tycker hon är "helt normal" idag. Det tycker inte hon. Så var inte självkritisk. Då blir du bara ledsen. DS.

    SvaraRadera
  5. Så skönt med ett livstecken från dig! Jag har tittat in här flera gånger och undrat så hur du har det. Nu vet jag att det finns hopp om livet.
    Sedan kan man krasst konstatera att du drabbats rejält. Ibland funderar jag över att vissa personer kan vandra friska genom livet medan andra får det ena efter det andra. Något svar får jag inte och tankarna leder ingen vart. Även om du är lite sned i ansiktet så tycker jag du ska släppa det. Jag tror inte andra reflekterar men själv kan man bli självkritisk.

    Kram och ha det gott!

    SvaraRadera
  6. Jag har funderat på var du tog vägen! Tack för att du är tillbaka.
    Nu fick jag även svar på hur det gått med din ansiktsförlamning. Skönt ändå att den nästan har gått tillbaka helt.
    Cancern fixar du säkert också med medicinens hjälp.
    Kram/Kicki

    SvaraRadera