10 mars 2010

Hur är detta möjligt?

De låter som Fru Nilsson ropar på Herr Nilsson. Hon ropar hjälp älskling!!
- vad är Du?
-jag är uppe och jag sitter fast.
-sitter fast????
-ja jag sitter fast i skrivaren??
haha...haha...elakt att skratta, elakt att ta fram kameran.
Ja  faktiskt är det inget skämt. Jag fasnade verkligen i skrivaren med halskedjan - jag kom inte loss själv utan att slita sönder den och de villa jag ju inte. Han fick hjälpa mig loss!!
Dagens tavla!!!

18 kommentarer:

  1. Men herrrrreguuud vad gör du..det ska väl vara du till det din tokhärliga lilla människa

    SvaraRadera
  2. fniss...så tokigt det kan bli...=)

    SvaraRadera
  3. Haha, jag aldrig sett eller hört något liknande!!! :) Hur i hela friden lyckades du med det vännen? Det är en konst i sig måste jag ju säga!
    Kram Therese

    SvaraRadera
  4. Fniss...du bjuder verkligen på morgonens första fniss! Sicken historia! Tur maken var hemma!

    Sotare...det är glödstekt salt strömming, så gott så!
    Kramen!
    Ragnvi

    SvaraRadera
  5. Oj då det kunde gått illa.......Tur att du hade assistans som kunde hjälpa dig loss.

    Skulle nästan vilja utbrista i ordspråket:
    Så kan det gå när inte haspen är på, hi, hi......Nä nu får det va sluttramsat! Ha en bra torsdag ;)

    SvaraRadera
  6. Tackar för dagens bästa skratt....
    Men fick ju hostatack av det så....
    En liten stilla undran....
    HUR sjutton kunde du fastna i skrivaren?
    Tänk om inte gubben varit hemma hihi....
    vilken syn för gudar..
    Kramen og hälsa räddningstjänsten haha.

    SvaraRadera
  7. Men hallå!!! :-D

    Det var ju tur i oturen att det fanns en stor stark karl i huset som kunde rädda dej! (Och fotografera!!! Garv!!!)

    Men du... Om du har en sån där elmangel som lixom automatiskt drar in tvätten mellan valsarna, så tar du av dej dina långa halsband och skarfsar och dylikt innan du använder den nästa gång!!! Jag vet en kvinna som höll på att strypas av en sådan, och hon var själv hemma när mangeln fick fatt i hennes skarf... Hu! Det var en kamp på liv och död innan hon lyckades bli fri från maskinens hårdhänta grepp!!!

    Ingen snö här idag, och jag hoppas att den inte har dragit vidare till dina trakter!? Har du solen där, så kan du väl be den att den kikar hitom åtminstone en stund i eftermiddag!? :-)

    SvaraRadera
  8. ha ha ha,,, :-) ja jisses.... det har jag inte lyckats med ännu... kul att han tog fram kameran :-)

    tur han var hemma då annars har du fått stå där hela dagen :-)

    mina hundar är inte mer säregna än andras :) dom är lite miljöskadade bara ... finns så många roliga hundar och katter som har sina små egenheter för sej,, och lite kul är det att tintin vill bli dammsugen.. han ställer sej tätt intill dammsugaren och mej och har en trånande blick,, "jag vill också" :-) har inte haft en hund som gillar dammsugaren förut.. så det är lite kul.....

    såg du förresten att dom bär posten åt mej? ja nu brukar dom få bära reklamen eftersom det flyger bus i Tintin ibland så det blir små bitar :-)

    skönt att du kom lös i alla fall... :-)

    ha en fin och skön dag och fastna inte i något annat nu bara ;-)

    SvaraRadera
  9. glömde ju, tänkte skriva hur jag fotade bilden på tärningarna...

    ett grönt lakan och sen en glasskiva över :-) inget konstigare än så är det

    ha det skönt

    SvaraRadera
  10. Nej men du, ett sånt missöde Fru Nilsson.. vad gör man drar och sliter så klart, trots att pärlorna ryker;)
    Fint du länkar om.. för jag stoppar snart den där kafferasten för vidare fart genom rymden:)
    Ha de gott.. har lite brådis nu.. du vet mamma kallar, hon ska på kalas idag på annat äldreboende och jag ska fixa henne först.. göra vid hår, makeup, kläder mm.. sen far vi som ett skott iväg med rullebören;)
    Kramiz

    SvaraRadera
  11. Lambergsfrua11 mars 2010 14:59

    Men kära vän - tänk så det kan toka till dig;) Tur att du hade Herr Nilsson hemma, annars hade du kanske suttit där än.
    Tack för din kommentar hos mig, Anki. Jodå, jag tror jag förstår vad du menar. Du har en tro, men tror definitivt inte på svordomar med andra ord inte på Herr F-n och hans kompisar. Låter vettigt i mina öron ;)
    Soliga kramar till dig min vän!

    SvaraRadera
  12. Kul att du tittade in! Vilka möjligheter internet har skapat! Jag tittar nog in hos dig också nån dag, på din fina sida. Hälsningar från Ulla i Umeå

    SvaraRadera
  13. Sicken tur du hade herr Nilsson hemma då!! Annars hade du väl suttit där ännu..
    Eller också hade du varit en halskedja fattigare.. Kram

    SvaraRadera
  14. Men hallå...sitter du fast så pass än..ja men snart skrivs du väl ut kan jag tro..Anki på pränt...

    SvaraRadera
  15. Det er bra du kom løs og at ham ikke fikk tatt en kopi.

    SvaraRadera
  16. Oj jag ler ända bak till öronen.Det låter som om det kunde ha varit jag.ha ha... Det var ett tag sedan jag varit inne o hälsat på dig och det verkar hända saker omkring dig.det är då så sant som man brukar säga att resa är att få något att berätta om. liten ruggig tåghisoria. Tur att änglarna var med er.
    snart så kommer jag nog ha mera tid för bloggen det har varit en intensiv period för mig sista veckorna.
    Må så gott
    kram ewa

    SvaraRadera
  17. =) =) =)

    Jag gapskrattar, förlåt. Det känns faktiskt som något jag känner ibland -att jag fastnar i papper, skrivare och dator men du gör det bokstavligt.

    SvaraRadera
  18. *Ha, ha*, sorry, kunde inte låta bli, det såg så festligt ut ;0).
    Det var nog tur för mig att min Make inte hade kameran framme när jag stod på huvudet i frysboxen och locket halvstängdes, du visade ju i alla fall en trevligare del av dig ;0).
    Önskar dig en bra fortsättning på helgen, sköt om dig !
    Kramar, Doris

    SvaraRadera