Pages

20 januari 2010

Min "ängla" tillvaro

Tro vad Ni vill!! Tycker Ni övernaturliga saker är blääää...sluta läsa NU!! eller nja hoppa ner en bit de kommer kanske något mer jordnära där.

De flesta som pratar om oförklarliga saker och ting, säger oftast spöke, det spökade. Jag säger änglar. Änglar besöker vår gård. Jag tror inte på spöken.

Den som gör sig hörd här då och då är en snäll varlese, vår ängel. Jag är ganska säker på vem han är, men naturligtvis inte säker. Han ägde den här gården fram till på 70-talet, då miste han livet i ett trollslag. Han blev ihjälkörd här utanför.

Sedan dess har hans arvingar ägt gården o haft den utarranderad, men så såldes den då till oss. Vi är alltså de första utomstående som ägen gården sedan den byggdes i mitten på 1800 talet. Klart han vill kolla oss, fattas bara.

Igår såg jag honom igen. Det är andra gången, första gången var i stallet. Varje gång tror jag det är min man, men han finns inte där. Igår stod han här innanför fönstret och såg ut på mig när jag gick från stallet ut till brevlådan o hämtade posten.









När jag kom in sa jag till älsklingen - vad gjorde du upp i gamla huset? ((Ja vi är inte där så ofta.)) Han hade inte varit där, han sa, -du har nog sovit för lite älskling! Men nu hör till saken att han vet ju också att här händer saker då och då, men det är bara jag som tycker mig se vår ängel. Den grejen har han aldrig upplevt.

Här om kvällen när min väninna Rosa var här, satt vi vid köksbordet och

nästan exakt samtidigt sa vi - kände du? Det gick en iskall vind förbi oss. Jag reagerar på sånt här, men det är inget som skrämmer mig. Det enda jag har upplevet som otäckt är knackningarna på dörren

































som det gjorts då och då. Hundarna börja skälla, de gör de alltid när de kommer någon, vi hör det båda två. MEN, det finns ingen när vi öppnar.

Vi hör aldrig någon gå på trappen, vi hör bara själva knackningen. Knackningen i sig tycker jag inte är obehaglig men när jag hörde av en skrockfull mun att det skulle betyda att någon från andra sidan kommer för att hämta någon i huset. Då tyckte jag inte det var speciellt trevligt. Eftersom det hänt flera gånger med långa mellanrum så tror jag inte på den skrocken heller. Puhhhh.




Då stänger vi dörren om de övernaturliga för denna gång!!

Jag var lite småtrött hela dagen i går, gick på halv fas. Inte så konstigt eftersom jag steg upp okristligt tidigt o något sovande på dagen som jag tänkt blev det inte heller. "undrar om jag väntat mig det igentligen" nåväl jag låg ner o vilade lite varjefall

Igår kväll hade vi trean med sambo här. Ja visst jag brukar numrera barnen. 1 är han som kom först då naturligtvis och 5:an är lillpojken. De betyder att 3:an är mellangrabben.  Vi & barnen tillhör alla "familjenspel" vilken kort och gott står för att vi älskar sällskapspel o spelar ofta tillsammans när vi ses. På julaftons natt är det tradion att spela spel och att alla deltar, det har blivit något av ett måste för oss.
Igår började det med att Jessie o jag började spela


& snart kom även karlarna och deltog. Annas var de lite upptagna av någon handbollsmatch eller nått...

Vi åt lite gott oxå o umgicks så där i största allmänhet. Natuligtvis kom vännerna från granngården över oxå för gubbarna var ju tvugna att ta hand o pyssla om sina ostar.

Det är visst "varjedag göra" men snart ska de väl ställas till vila i några veckor innan de kan börja smaska på dem.

Idag har jag varit inne i Köpingen, där såg jag tåget.

Ja de e faktiskt inte ofta man ser tåg här, av den enkla anledningen att det inte går någora tåg här. Det här var nog ett tåg som skulle leverera gods till hamnen - eller nått sånt.


Jag har varit hos Optiken.


Tänk det är redan ett år sedan jag började med mina lincer, tiden går fort. De e gott de finns varjefall så man får hjälp att se "lite bättre".

Jag har tvättat idag med. Vad tänker man på när man kommer ut i tvättstugan. Jo jag tänker på hur de tvättade förr. Hur bra vi har det idag med tvättmaskiner. Anledningen till att jag tänker på just det när jag är i tvättstugan är att jag har min gamla tvättbräda där. Den fanns här på gården när vi kom o den fick flytta in. Den får mig att tänka och försöka förstå hur de hade det förr när de tvättade. Undrar hur gammal den är. Den är gjord i glas - alltså själva tvättskivan är i tjock glas.

Det är kul med alla saker vi funnit här, saker som minner om förr i tiden.

Nej men nu tror jag att jag svamlat färdigt om ditt o datt för idag.

Go afton


9 kommentarer:

  1. oj vilken spännande läsning....jag sitter här med öppen mun och känner mig alldeles förundrad men jag tror dig....

    SvaraRadera
  2. Hej Anki! Himlans spännande läsning hos dig! Tur du inte verkar bli sååå påverkad ändå...men jag skulle inte vilja byta med dig!
    Läste om ditt öronsus...vill inte byta där heller! Men din vackra vita blomma...sååå fin!
    Nu ringer telefonen här....
    Kramen!
    Ragnvi

    SvaraRadera
  3. skit, hade skrivit så långt och sen försvann kommentaren innan jag skrivi koden..kom åt en tangent...... *ggrrrr*

    spännande med "spöket", ja det är nog han som bodde där förut som kollar, han är nog mer än nöjd med ert jobb.. men otäckt med den som bultar på dörren,, kan vara en annan lite elakare som "går igen",, läskigt..

    ni har inte funderat på att ta dit ett medium som kollar av huset? :-) kan vara intressant..skriv gärna om fler upplevelser, spännande att läsa.. nyfiken är man ju..

    hoppas du är mätt av maten och inte av socker, tänkte på mina cupcakes som satte igång socker begäret.. :-)

    ha en skön kväll

    SvaraRadera
  4. Spöken nja. Jag är en aning kluven men gillar ditt ord bättre, änglar.

    Jag ser att du har mitt bord hos dig, var tvungen att kolla om det stod kvar. Det gjorde det så det var bara en likadant.

    Jag älskar att spela spel, tyvärr blir det inte lika ofta som förr eftersom jag inte har barnen här ås ofta och i bekantskapskretsen numera är det inte något.

    Varje jul köper jag ett nytt spel så det finns ett riktigt stort spelbibilotek hos mig, eller i stugan numera.

    Lik dig tycker jag om de här gamla sakerna som påminner en om "förr", före vår tid. Nu har inte jag så mycket sådant, men blir glad att se att de finns kvar hos någon.

    Hoppas att du får sova mer i natt och inte börjar bli riktigt "gammal. =)

    SvaraRadera
  5. Morning! Nej det var ju inte du som ringde igår...faktiskt var det en arbetskamrat som gått i pension som ringde o tackade för några foton jag skickat henne...roligt!
    Tänk...jag var 7 år när vi för första gången fick en modern lägenhet med badrum! De första veckorna "bodde" jag där! Så den där tvättbrädan är jag välbekant med....
    Kramen!
    Ragnvi

    SvaraRadera
  6. Go´morron!

    Ja, det är väl lätt att säga att man inte tror på vare sej spöken eller änglar så länge man inte har träffat på några - men sen är det ju svårare att bara nonchalera sånt. :-) Tur du inte skräms av underligheterna som händer - för då tycker jag att det är spännande och intressant att höra om det!!

    Snällt av hunden att hålla sej lugn så du har fått sova en natt igen! :-) Vår grannes hund har skällt en hel del om nätterna på sistone, och det är jäkligt irriterande... Speciellt när grannen inte är hemma och själv kan ta tag i problemet... :-/ (Vi kan inte göra ett skit åt det för det är ju inte vägg i vägg vi bor precis, men hundrackarn är alltså ute och har ett kraftig skall som hörs rejält på flera hundra meters håll...)

    Önskar dej en fin torsdag! :-)

    SvaraRadera
  7. Änglar eller spöken eller andar. Vad man än kallar dem så finns dom. Det är jag övertygad om. Jag har alltid sett eller känt av dom. Men inte pratat om det för att slippa bli kallad knäpp. Men när sonen var 8 månader och vinkade till min döda pappa som tittade på när sonen och jag lekte så känner jag mig inte rädd för att prata om det. För om jag börjar prat så kanske andra också vågar. Men jag är glad att skrocket inte stämmer in! Fy vad du måste mått dåligt i början!
    Visst lär man sig av sina misstag. Nu ska det göras säkerhetskopior varje dag! ;-)
    KRAM!!!

    SvaraRadera
  8. Ja det händer tydligen en del saker hos er.
    Bra att du inte är rädd, för det tror jag inte man behöver vara.
    Fast visst det kan nog kännas lite obehagligt om det är alltför stor aktiviet eller vad man ska kalla det.
    Mysigt att du kallar det för änglar som kommer på besök.
    Och själv tror jag också att de som gått bort kan komma på besök från andra sidan.
    eller / och att det är energier som finns kvar.
    Intressant dessa saker och kul är att de sista åren det har bivit mer accepterat hos folk att sådana här saker händer.
    Kram

    SvaraRadera
  9. Vad spännande med en ängel i huset. Det där med knackningar känner jag igen. Dvs, det låter som om någon går upp på yttertrappan och Skorpan börjar skälla (det är bara hon som skäller, Jolly gör det aldrig)jag kollar om nån kom, men det finns ingen där.
    Dig skulle man bo närmare, så kanske jag kunde få vara med och spela spel. Jag är barnsligt förtjust i det, men har ingen att spela med.
    Ha det gott!

    SvaraRadera