Herr Nilssons Fru

Det är inte varje helg jag besöker kyrkan, men den här helgen har de hänt.

De är väldigt fridfull och vackert i kyrkor, så man borde väl gå dit oftare.

Lilla Jolin fick så sitt namn o tänk va, hon fick även sin farmors släkt namn som finns i långt led bakåt. Hon blev döpt av samma präst (som gått i pension sedan länge) som hennes mamma blev döpt av och även i samma kyrka. Lite småhäftigt tycker jag att hon ställde upp och gjorde detta.

Så härligt det var att se pojkarna dopklänning igen. 24 år sedan den användes sist och då med blå band. Det är 30 år sedan den bars första gången av näst äldsta grabben. (den äldsta hade en egen dopklänning specialgjord för honom) Jolins pappa bar den också när han döptes och hennes gudfar som är med på bilden bar den också och så lillkillen då när den användes sist för 24 år sedan.  Den stolta gudfadern ska själv bli pappa i maj.

Jolins mamma är ju vår lilla blomsterflicka och hon hade gjort så vackra dekorationer till borden. Bland smörgåstårtor stod detta vackra hjärta.

På matborden stod sånna här vackra blommor.

Det var ett jättefint dop och barnet sa inte ett ljud i kyrkan, hon såg sig bara om lite och verkade gilla det hela. Jag är löjligt känslig för sånna här saker, dop, bröllop och att ta farväl typ vid bussen när någon ska åka...tårarna kommer gärna, med glädjetårar i detta fall. Här är fröken och farmor efter dopet.

Tack till Er alla som varit med i min utlottning och firat mina 20000 besökare. Nu ska räkna ihop Er och dra en vinnare som jag återkommer med så snart det är gjort.