är de så sant att det händer
glädje, äventyr, vardag, fest.
ledsamheter och andra
jävulskap
Jag tillbringat förra helgen hos en av mina söner. Har hjälp honom lite, han köpte hus för ett halvår sedan
o nu behövde han lite mamma hjälp - oh ja då fick han det.
Glädje blandat med Ledsamheter
I måndags kväll var jag hos en av
mina andra söner som nyligen flyttat till nytt så jag ville se vad han tagit
vägen och hur han har det. Han går just igenom en skilsmässa - tråkigt, en
skilsmässa är alltid jobbig för alla inblandade, livet vänds liksom lite upp
och ner. Han hade fått ett nytt fint hem för sig och sina barn i ett
trevligt område. Så nu börjar ett nytt kapitel i hans liv.
Glädje är
Min lillan som är 12 människor år = 91 hundår säger
de som kan räkna sånt. Så hon är verkligen gammal. Jag var med henne hos veterinären
för lite sedan för jag tycket hon tappade benen ibland. Ja inte ordagrant men som
om hon snubblade till rätt ofta och hade lite svårt att gå i trappen. De kände igenom
henne och hon reagerade och visade lite smärta i bakänden. Fick smärtstillande
till henne och de har hon ätit sedan dess. De funkar bra, hon är som 4 år igen.
Redigt roligt att se henne röra sig obehindrat nu. Trappan går i en rasande fart och promenaderna är snabb.
Det är glädje när man hittar några nybakta bullar i äggleveransen.
Nu ska vi slåss tillsammans, nu ska vi vinna den här fajten.
Sådana telefonsamtal vill man verkligen inte få men ändå så händer det. Hoppas verkligen att det ska gå bra och att ni kan stötta varandra.
SvaraRaderaVi har också en tolvårig dam här hemma. Jag tycker att hon börjar bli lite darrig i benen så kanske behöver hon också en underhållsdos av smärtlindrande. Herr Hund fick det från att han var 12 år med och det hjälpte honom gott.
Tufft med en skilsmässa men det är i alla fall bra att bostadsfrågan är löst för dem.
Kram och god lördag trots det tråkiga beskedet
Livet är glädje, livet är sorg. Och det allra värsta besked man kan få är när någon man älskar/tycker om fått en allvarlig sjukdom. Mycket annat kan man lösa, men där står man handfallen. Hoppas på det bästa! Ta hand om varandra!
SvaraRaderaDe samtalen skulle man helst slippa. Men de kommer då och då. Inte blir de lättare att hantera för det!
SvaraRaderaSen finns det glada saker också, det är en väldans tur!
Hoppas din lördagkväll blir bra ändå.
(Jag har sett ett Apträd idag. Finns på min insta🤗)
Skilsmässa är tråkig men ingenting jämfört med cancer. Denna totalt förhatliga sjukdom. Hoppas och håller tummarna att hen klarar den tuffa behandlingen.
SvaraRaderaBra att ha någon som står vid en sida i svårigheter Kämpa på!!
SvaraRaderaSvar..Numera har man många vänner på media och blogg m.m
Kram!
Cancer är ju ett jäkla skit, en lång "fight" blir det ju, frugan vann sin "Fight"..hoppas det blir likaledes hos er.
SvaraRaderatrevligt att kunna hjälpas åt
SvaraRaderaMen vilket hemskt besked! Håller tummarna hårt att ni grejar kampen tillsammans!
SvaraRaderaStor KRAM
Det sägs att vi behöver det trista för att uppskatta det motsatta....men att få ett sånt besked som du fått är alldeles för magstarkt... Men man får ju hoppas att allt kommer att gå bra <3
SvaraRaderaFörst lite om jävelskapet; Vi har båda två haft cancer, jag tjocktarmscancer som jag opererades för 5 år sen för och är återställd. Min gubbe har två, en typ av ganska "oskyldig" blodcancer, lymfom, sen 25 år tillbaka och så prostatacancer. Det senare sen ett par år och den hålls i schack med hormone. Så - ta inte ut sorgen i förväg, man kan faktiskt numera överleva "the Big C"!!
SvaraRaderaVi har en liten gullig hund, Santos, en Podengo Portuguise, som vi tog över från en kennel när han var 4,5 år. Nu blir han 13 i juni och är still going strong. Vår förra hund, Penny, en Lancashire Heeler blev 16,5 och vår älskade Brasse, en strävhårig tax blev 18. Han fick tyvärr aldrig uppleva att bo här på Gotland.
När det gäller rabatter har jag massor, men numera orkar jag inte riktigt med allt - har fått diskbråck. Trädgården är på 5700 kvm, vilket gör att det nästan är övermäktigt. Men trots det så kolade jag idag hur många krukor med blommor jag hade på altanen, det blev hela 15 stycken! Älskar allt som är snyggt i trädgården, buskar, träd, prydnasgräs (men inte vanlig jobbig gräsmatta) och blommor förstås -man heter ju inte Bloom i efternamn utan anledning.....
TREVLIG HELG/Susie
Sol?? Här har den inte varit!
SvaraRaderaKram!
Ha en fin måndag!
SvaraRaderaKram!
Men du vad mycket som sker i ditt liv, jag har precis skaffat hund så därför har jag inte haft tiden att läsa bloggar på några dagar. Så fint där med att sonen bad dig om hjälp, men tufft med skilsmässa är det samma son eller den andra? Sedan så underbart att medicinen gjorde sådana framsteg :D.
SvaraRaderaMen kära nån vilket trist besked det sista var! Man kommer över skilsmässa och annat jobbigt men sjukdom måste man ha tur och mycket hjälp för att klara av. Som tur är den drabbade medlem av en speciell fantastisk familj som håller ihop i vått och torrt och som stötter när det behövs. Håller alla tummar för att det ska gå bra! Även om ordet är laddat så blir fler och fler botade, tänk på det! Trist för din son som får gå in i ett nytt livskapitel, men det är svårt att få alla bitar i livspusslet att fungera utan gnissel. Fortsätt ta hand om din stora fina familj, och du, visst har vi "känt" varandra hur länge som helst, o vi fortsätter väl som vi börjat? Kram från pörtet
SvaraRaderaLivet är, som det heter och det är verkligen mycket just nu för din del. Mycket glädje men också mycket oro.
SvaraRaderaJag sänder styrkekramar i en obruten ström och hoppas att allt ska lösa sig på bästa sätt.
Jag kan lova dig att du kommer dit!
SvaraRaderaHa en bra dag!
Kram!
Men det var mycket upp och ner i ditt inlägg. Så trist och ledsamt med cancerbeskedet.
SvaraRaderaMen glädjande att Lillan blev som ny med tabletter.
Jag fick brev idag från Mammografin att jag inte längre behöver göra några kontroller, för det är 5 år sen jag behandlades för min bröstcancer.
Vår yngste son skilde sig i november, köpte sig ett hus i januari, som vi kunde åka och hjälpa honom att komma igång i, tills den förbannade coronapandemin slog till.
Nu kan vi inte ens gratta yngsta barnbarnet som fyller 11 i morgon.
Men livet går ju vidare ändå.
Kram/Kicki